Bilderna ger barnen en röst

Barn med särskilda behov kan ha svårt att uttrycka sina önskemål när de träffar en LSS-handläggare. För att underlätta kommunikationen med handläggarna och göra barnen mer delaktiga har ett bildstödsmaterial tagits fram vid Högskolan Väst.

Enligt barnkonventionen har alla barn rätt att uttrycka sina åsikter och bli lyssnade på i frågor som angår dem. Det gäller inte minst vid utredningssamtal om insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Men ett forskningsprojekt vid Högskolan Väst visar att barn kan ha svårt att förstå frågor, kommunicera och känna sig delaktiga vid utredning, planering och beslut om LSS-insatser.

– Barnen uttrycker att de skulle vilja ha mer information om vad man förväntas prata om när man träffar en handläggare och få hjälp med att uttrycka sina önskemål och behov när man väl träffar en handläggare, säger Martin Molin, projektledare och professor i socialt arbete vid Högskolan Väst.

Även föräldrarna som deltog i projektet ansåg att det är viktigt att barnen får göra sina röster hörda i LSS-utredningar. Föräldrarna vill också själva närvara vid samtalen med handläggare, något som barnen oftast också vill.

Handläggarna på socialkontoren upplever å sin sida att det kan vara svårt att få barn delaktiga i LSS-processen. De tycker ofta att de har ont om tid att förbereda samtalen, oroar sig för att göra fel och upplever att de har bristande kunskap om kommunikativa metoder.

Forskarna har därför, med medel från Fortes utlysning för nyttiggörande av forskning, tagit fram ett bildstödsmaterial som kan användas vid LSS-utredningar. Det har skett i samarbete med bland annat experter på DART, en specialistenhet för kommunikationsstöd och digital delaktighet i Göteborg, och referensgrupper vid Fyrbodals kommunalförbund.

– Vi såg att det fanns ett behov av något slags basmaterial som man inte behöver gå en utbildning för att kunna använda och som man enkelt kan utgå ifrån, säger Elisabet Björquist, lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Högskolan Väst.

I materialet ingår en mall för informationsbrev, så kallade barnbrev, där barnet får veta vad en LSS-utredning innebär och kan uttrycka önskemål om saker som var man ska träffas och om en förälder ska följa med.

Utöver det får handläggarna tillgång till ett bildstödsmaterial i tre delar som kan användas vid själva LSS-samtalen. Genom att pekprata med barnet med hjälp av bildmaterialet kan handläggaren få reda på vilka intressen och behov barnet har, som till exempel att få ledsagarservice till en fritidsaktivitet.

– Vi har märkt i vår studie att det är barnets behov som handläggarna tycker är svårast att prata med barnen om, säger Elisabet.

Den tredje delen av bildmaterialet används för att förklara för barnet vilka insatser som ska sättas in inom ramen för LSS.

– Vi har valt att fokusera på de insatser som är vanligast för barn. Det är korttidsvistelse och korttidstillsyn, avlösarservice i hemmet, ledsagarservice och biträde av kontaktperson.

Bildstödsmaterialet har skickats ut till landets samtliga kommuner och dessutom spridits via sociala medier till personer som jobbar med LSS-frågor. Materialet går också att ladda ner via projektets hemsida, www.hv.se/lss.

Även om materialet är ganska nytt har responsen från LSS-handläggare och andra berörda runt om i landet varit övervägande positiv.

– Hittills har jag använt materialet en gång och det fungerade bra. Jag upplevde det speciellt bra att kunna visa vad jag menade för barnet medan jag pratade, men det bästa med materialet var att jag kunde ställa frågor och barnet kunde peka. På det sättet kunde barnet svara själv, utan att jag ställde vägledande frågor, säger Fatima Ruznic, LSS-handläggare i Bjuv.

– Äntligen finns det ett praktiskt pedagogiskt stöd både för den som håller i samtalet och för den som deltar i samtalet, säger Anna Nylén på FoU kompetenscentrum för föräldraskap och kognitiva svårigheter i Linköping.

På Högskolan Väst är förhoppningen att i en ny studie kunna följa upp hur denna typ av bildstödsmaterial används och vilka organisatoriska förutsättningar som krävs. I projektgruppen, där även Stina Persson som är adjunkt i socialt arbete ingår, ser man positivt på att deras forskningsresultat kommer till nytta.

– Det roliga är att det inte bara blir vetenskapliga artiklar av ett forskningsresultat utan någonting som kan komma barnen till godo och vara ett konkret hjälpmedel för handläggarna, säger Elisabet.

Text: Krister Zeidler

Exempel ur bildstödsmaterialet Träffar du barn i LSS-utredningar?

Ta del av hela bildstödsmaterialet på Högskolan Västs webbplats www.hv.se/lss.

Använda bildstöd för samtal om behov

Vilka kategorier behöver du prata med barnet om? Fundera innan. Gäller till exempel samtalet ansökan
om kontaktperson är kategorin ”personlig vård” kanske inte aktuell. Markera gärna de bilder du tror kommer vara användbara eller täck över de som inte är aktuella.

Exempel:

Använda bildstöd för samtal om barnets intressen

Bildstödet är indelat på att ”göra inne” och ”göra ute”. Peka på lämplig symbol och fråga barnet om hen tycker att det är roligt respektive tråkigt. Uppmuntra barnet att peka själv.

Exempel:

Använda bildstöd för information om insatser

Här handlar det om att berätta vad insatsen eller insatserna innebär. Du kan välja att informera om alla eller den/de insatser som kan vara aktuella. Peka först på symbolen för insatsen och prata sedan om bilderna i den ordning de kommer.

Exempel:

Några fler exempel på symboler som används